Part two

image3

Hmm..

Ett stort beslut ska fattas: för stort, med för lite tid. Ångest - jatack, en dubbel.
En helhelg med jobb och barnkalas - tjo och tjim så att säga...

image4


Och imorgon blir man stor också - gu' så jobbigt, och krävande inte minst. Men det är väl bara att bita i det sura äpplet, bli stor, flytta hemifrån och utbilda sig för att få ett jobb som man förmodligen inte kommer tycka är roligt bara för att man inte kan bli vad man vill, eller vet vad det är man vill bli heller för den delen - allt bara för att man tror att man inte har tid eller ro till att vänta ut tiden tills den dagen kommer då man får en så kallad uppenbarelse och finner sitt kall här i livet. Vem orkar vänta på något sådant? Ja, inte jag iallafall. Nej, bli civilingenjör i en stad där du förmodligen inte passar in, med folk som har framtidsplanen och livsmålet klart för sig (finns det några värre människor att omge sig med än folk som vet precis vart de är på väg när man själv inte har en blekfet aning? Jag tror inte det.), allt bara för att det är vad som förväntas av dig. Eller åtminstone tror du att det är det som förväntas av dig. Och i brist på andra, egna, impulser följer du den inbillade förväntan - trots att det tar emot. För det är ju mening att jag ska vilja det här, och jag har fortfarande några månader på mig att tvinga fram den känslan. Jovisst du, hej och hå. Du är så fel ute.

Pessimist är nog inget man blir trots allt, det är nog medfött. Fast i mitt fall handlar det i nio fall av tio av en slags sarkastiskt ironisk humor - skratta åt eländet helt enkelt - det är dock inte alltid det budskapet når fram till alla, de bildar sig istället uppfattningen att jag är mycket deprimerad och självkritisk, vilket ju, enligt min matematik, bara stämmer i resterande av tio fall, alltså ett. Fast i sanningens namn skall sägas att det inte nödvändigtvis behöver vara det enda rätta svaret, fyra skulle kunna vara minst lika rätt - fastän det rent logiskt är, just det, fel. Detta kan förklaras med det enkla påståendet att jag inte är en logisk varelse, logik har heller aldrig varit min starka sida. Slutsats? Nio plus fyra är tio.

   Take this medallion for luck.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0