En himmelsäng och en svinis-axel.
Quito
Fattar ni, alltså på riktigt - fattar ni, att jag SKA dit!? Hur vackert är det inte?! Dagen till ära har vi tagit ännu ett steg närmare, det blev inte för mycket Lotta-på-Bråkmakargatan-"du-FÅR-inte-spruta-in-på-mig!!" som befarat :). Vi var ju tvungna att hålla skenet uppe för de tre småpojkarna som var närvarande... vuxenpoäng! Dock tycker jag att man för tre stick kan kräva tre plåster, om än bruna och tråkiga, - inte bara två! Speciellt inte då klistret sätts över det ena ingångshålet - dra bort plåstren var ju den värsta biten!
Vi investerade även i impregnerade himmelsängar - lite sugen på att prova ska erkännas.. Kanske skulle spänna upp den över sängen bara för att få rätta känslan och handlaget... Man vill ju inte skämma ut sig med bambustommen det första man gör i djungeln och regnskogen - det ger ju ett högst oproffsigt intryck! ;) Malariamyggorna skulle ju aldrig ta mig på allvar...
Antar att jag borde nämna att jag blivit äldre också, det känns inte speciellt mycket, men ändå är man på den bättre sidan nu när man vet att man inte behöver vakna med ålderkrämpor och rynkor - okej att man åkt karusell i några timmar när man vaknar och sen går hela dagen i en smärre trötthetsdimma efter en fantastisk kväll före - det var nog att föredra. Spel och våfflor, promenad och sällskap, lagom för mig!
Ja, annars är det Valborg, Karneval, cykelpicknick i Skånes rape fields och fruktansvärt mycket plugg som förgyller mina dagar - för den detta kan vara av intresse.
Over & Out.
Jag sitter här o klämmer på mitt vinröda paket, som jag hoppas innehåller en impregnerad himmelsäng - men enligt vår kära Schrödinger så både är det ju det samtidigt som det inte är det. Enda sättet att veta är ju att öppna och titta! Får jag!? ;)
Men jag vet ju att utan min bästaste ingenjör så kommer jag ju aldrig redan ut bambuhärvan... Suck! ...är det med åldern man får man en sådan självinsikt!??
