Man skämtar inte med vetenskapen.


Är det jordens undergång? frågade Lilla My nyfiket. Allra minst, sa Mymlans dotter. Försök bli snäll om du hinner för nu ska vi nog snart in i himlen allihop. Himlen? upprepade Lilla My. Måste vi in i himlen? Och hur kommer man ut därifrån?

Jag berikar mitt liv.

ANDRA KAPITLET
Om hur man dyker efter frukost.


En första dag i skolan, mycket introduktion, förvisso på engelska, men det var också det enda som lät hjärnan aktivera sig något, det och därpåföljande 45 minuter föreläsning. Därefter har vi tydligen förtjänat en ledig dag. Idag närmare bestämt. Jag tror att Molecular Cell Biology kan bli en trevlig kurs.

Livets krumsprång alltså... Jag längtar hem till Jönköping, lite. Första gången på... ja, evigheter faktiskt. Brukar bli så när jag tillåts tänka för mycket. Men, en ledig vecka i Lund förra veckan - det var otroligt roligt. Ibland blir jag förvånad när jag inser att jag har ett liv trots att jag är teknolog. Sådana stunder är spännande. Kolossala äventyr. Baka hallonkaka och spela tv-spel mitt i natten - det är sånt som gör livet lite extra spännande :)


Lilla My är inte släkt med Muminfamiljen, men bor hos dem. Hon är så liten att hon bra ryms i familjens mjölkkanna. Hon älskar katastrofer och ser till att sånt händer. Hon är gladlynt och aggressiv och totalt respektlös, men aldrig elak. Hon är den modigaste figuren i Mumindalen.

Mårran är stor, grå, kall och skrämmande. Hon är alltid ett hot som kan dyka upp för invånarna i Mumindalen, men hon är en karaktär för ensamheten. Mårran är mycket kall, och allt hon tar på fryser till is, men innerst inne längtar hon efter ljus och värme. Mårran skildrar de mycket ensamma människorna, som inte förmår ta till sig kärleken. Deras uppträdande upplevs istället som skrämmande, vilket gör att de förblir ensamma.

Det var väl det. Så nu vet ni att jag i allra högsta grad lever. Och det snöar i Skåne. Jag har inte gjort en enda snöängel ännu i år. Det är ett tecken. Jag ska gå ut och i allra högsta grad leva vågrätt i snön.



Over and out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0