Time flies


Lundavår <3

Uppdateringar duggar inte direkt tätt nuförtiden.

Äventyret är nu bokat och idag anlände ett stort brev på posten med allsköns information, jag blir alldeles vimmelkantig. För tillfället händer annars inte så mycket annat än att jag faktiskt längtar hem till Jönköping. Påsklov är välbehövligt.

Väl hemma nu är det flygresor till Quito som upptar stor del av tiden framför den här skärmen. Hur länge vågar man egentligen mellanlanda i Bogota, Colombia?


SJÄTTE KAPITLET
Om hur man hämnas på parkvakter

Om lilla My varit lite större skulle hon säkert ha drunknat. Nu skuttade hon lätt som en bubbla genom vattenvirvlarna och kom fnysande och spottande upp till ytan igen. Hon flöt som en kork och fördes hastigt vidare av strömmen.
Dethär är skojigt, sa lilla My för sig själv. Vad min syster ska bli häpen.
...
Det var Snusmumriken själv i sin gamla gröna hatt som stod på stranden och stirrade på syskrinet.
Vid min hatt, är det inte en liten mymla, sa han och tog pipan ur munnen. Han petade på My med virknålen och sa vänligt: Var inte rädd!
Jag är inte ens rädd för myrorna! svarade My och satte sig upp.
De tittade på varann. Sist de sågs var My så liten att hon knappt syntes, så det var inte underligt att de inte kände igen varandra.
Jaha, lilla barn, sa Snusmumriken och krafsade sig bakom örat.
Jaha själv! sa My.
...
Lilla My skrattade föraktfullt. Utan att blinka stjälpte hon i sig hela två teskedar kaffe och åt inte mindre än fyra ärtor ovanpå.
...
Nu vill jag sova igen, sa lilla My. Jag sover alltid bäst i fickor.
Jaha, sa Snusmumriken och stoppade henne i fickan.
Huvudsaken är att du vet vad du vill.
♥ ♥ ♥
Over and out

RSS 2.0