bronsarmittlattaste

Den här dagen förra året vaknade jag upp till mitt livs andra jordbävning, knappt återhämtad efter min andra magsjuka. Two seconds that each individually will make your life a little bit more exciting. I Guayaquil, Ecuadors största gangsterstad. Worlds apart really.

Det enda som väckte mig idag var en enastående tystnad i mitt huvud - där det vanligtvis pågår ett oupphörligt grubbel. Sömnpiller är tydligen 'the shit', även om det låter som något negativt. Känns helt skumt att vakna en morgon utan att ha pratat med sig själv hela natten, kände inte alls igen mig. 

Efter en kväll med utomhusbio och cykeltur hem med en fullmåne i en spegelblank sjö - I'm in awe. 

Craving adrenalin, adventure... and other. Anything and everything!

Over and out.

Kan det vara så att det finns något så osannolikt som tur-tisdagar? Jag måste ha missat seklets skyfall när jag dödade tid på gymmet efter jobbet (kill time - get fit är årets slagord), bara för att mötas av blå himmel, frisk luft (ja det börjar bra men vänta bara) och en nybildad 50m lång och 40cm djup SJÖ som helt flutit ut sig i tunneln. Vidden av katastrofen inser man givetvis inte märker förrän man är mitt i sjön. På LilliJan. Vad är alternativet när farten avtar - hoppa av kändes ju inte assmart så det var bara att plumstrampa sig igenom i tygskor. Kanon. Skönt att man inte behöver cykla när halva stan ligger under vatten tänker ni, men gissa vem som cyklar?! Just det! Yours truly, MORÄÄÄN.

Slutsats: tur-tisdag är ett väldigt luddigt begrepp.

Hm, figured it was about time...

Statusuppdatering: I Jönköping, så gott som inbodd och hemmastadd igen, med jobb och ingen semester att tala om förrän om ett år.

Men semestern jag lämnat bakom mig innehöll ändå en hel del trevligheter! Vandringssemester i Österrike på temat "Ecuadoriansk sommar", vilket i korthet innebär att temperaturen både inomhus och utomhus åtminstone någon gång under dygnet (vanligtvis den mörka delen men det varierar beroende på antalet meter över havet samt allmän otur) understiger 0*C samt bara högst sällan överstiger 15*C. Dock lyxade vi till det med duntäcken i Österrike - och även om huset, som var byggt av sten givetvis - allt för att kyla lite extra, inte hade någon värme att tala om (till största delen beroende på att jag uttryckligen förbjöd mina föräldrar att vrida upp ugnen på 300*C och öppna luckan...) så nådde alla fyra väggar ända upp till taket. Helt klart ett uppköp - vilken ecuadorian som helst hade skattat sig lycklig! (Vilket jag inte heller var sen att påpeka för min kära mor närhelst hon beklagade sig över kylan. Tur att hon måste älska mig enligt lag.) 

Igår toppades arbetsdagen med träning (tog en sväng in på gymmet bland knuttar och blonderade småflickor som tittade på mig med avsmak och blickar som sa 'Asså.. IUH! Du typ SVETTAS ju! SÅ ofräscht.") och sedan bio med finaste Lisa. Vad titeln än må ge för förutfattade meningar är "Bridesmaids" lätt den roligaste filmen jag sett på år och dagar. Jag tror vi kan summera tiden vi inte skrattade till ungefär tio minuter totalt. En fantastisk kväll och en riktig sommarnatt att cykla hem i. Lovelovelove.

Inte lika pigg på jobbet idag dock. Segt, frustrerande banka-huvudet-i-väggen-motstånd hela dagen. Mentalt utmattad kastade jag in handduken efter att ha åstadkommit exakt ingenting och med höga tvivel på mitt val av yrke... Jag hoppas att det är en tillfällig svacka, men å andra sidan är det ju så det brukar vara. Ups and downs =)

Så jag vräkte ur mig min frustration när jag kom hem, och just som jag började ångra att jag ventilerade detta på min stackars mor - då hon reste sig upp och gick, kom hon tillbaka med en flaska rosé och två stora vinglas. Vad är väl en dålig dag på jobbet om man kan dela en flaska vin i solnedgången?

Läggdags då. Träna 07.00 imorgon. SportLife ska bli mitt andra hem i år. So far so good.

Over and out