Lilla My är tillbaka i Småland, snart styr hon kosan mot Muminland.
Ice, ice, baby.
Ja, jag fick lägga mig på mage.
Vinterpromenader i -12 innan jul var länge sen man fick uppleva, även norr om Skåne. Knarrsnö och skog gör smålandstösen barnsligt lycklig, trots att fallenheten att röra sig graciöst i termobyxor uppenbarligen INTE är något som utvecklas med åren. Hellre varm och klumpig än kall och ändock ograciös - med termobyxor på ställs inga krav på finmotorik!
Att promenera hem i kyla och nattsvart mörker efter hinkvis konsumerat flumpreparerande mangote med en värmande Bitch och en film som hade ALLT, även om ingen förstod innebörden av detta, utan kontakt med omvärlden tack vare en medvetslös mobil var lite kusligt, men mysigt. Tar man sitt förnuft till fånga inser man att ingen rånmördande våldtäcktsman ger sig ut i minusgrader, även om just dina skor gör dig fullständigt oförmögen att springa.
På tisdag väntar Muminland, med Gunnar Sparr under armen styr Lilla My sin kosa dit - mysigt utan dess like. 
Over and out.
men om du mailar över lite bilder (eller skickar på msn någon gång) så skulle jag ju kunna pilla med en header också. eller så lägger du bara upp en egen header, och jag gör resten. ;) men nu verkar det ju inte bättre än att man dator har kapsejsat totalt, så allt pill med sådana saker får vänta tills jag köpt en julklapp till mig själv. ;) love to you!
Mys, mys, baby!
Jag tackar för tipset om termobyxor - för någon del av sitt annars så stora bondförnuft har hon lyckats lämna i Skåne - tefatsåkningen hade inte blivit mindre graciös även om hon hade haft termosar på sig! Summasumarum var nu istället två blåfrusna (jul?)skinor! (Ograciöst!) Får vi männsikor oxå julskinkor den här tiden på året...?
tittar in och skriver en rad. hoppas att du har det bra over there. kramis
